Island/Danmark 2022. Regi: Peter Flinth. Med: Nikolaj Coster-Waldau, Joe Cole, Charles Dance, Heida Reed. Längd: 1.42.
Ejnar Mikkelsens lyckade danska polarexpediton på Grönland 1909 har vissa likheter med den misslyckade svenska Andrée-expeditionen tolv år tidigare. För säkerhets skull nämner filmens Mikkelsen (Nikolaj Coster-Waldau, även manus) sin fascination för Andrée. Och i det ögonblicket slås jag av hur konstnärligt torftig Against the Ice är jämfört med Jan Troells Ingenjör Andrées luftfärd (1982), efter Per Olof Sundmans roman.
För Sundman och Troell är Andrée en tragisk person, ett offer för sin och tidens syn på starka män som av ren viljekraft och uppfinningsrikedom lägger världen och naturkrafterna för sina fötter. Tidigt anar vi det vansinniga i företaget. Max von Sydows Andrée själv verkar inse vilken katastrof som väntar. Men han är fast i sin egen berättelse om svenska stordåd mot omöjliga odds.
Ingenjör Andrées luftfärd blir på så sätt en berättelse om något mer än bara ett haveri. Den handlar om dåtidens absurda nationalism och destruktiva manlighetsideal, vilka förebådar nazismens romantiska dödskult kring män som stupar i nationens namn under stridsropet ”segra eller dö”. Ni har själva hört det eka från dagens kostymnazister.
Den undertexten ställer Against the Ice på huvudet i berättelsen om hur Mikkelsen blir nationalhjälte genom att med livet som insats bevisa att hela Grönland är danskt. Hans uppdrag får varken någon tragisk förhöjning eller psykologisk fördjupning i en skev självbild. Inte heller har expeditionen något vetenskapligt syfte. Mikkelsen ska helt enkelt bara slå fast gränserna för Danmarks koloniala imperium. Och det gör han. Punkt slut.
Torben Forsbergs filmfoto av isvidderna och karga moränerna som huvudpersonerna vandrar över är förstås anslående, men resultatet skulle bli detsamma med vilken normalbegåvad fotograf som helst bakom kameran. Jämför man med Freddie Youngs bildkompositioner i Lawrence av Arabiens ökenlandskap eller Troells av huvudpersonerna förlorade på isen i Ingenjör Andrées luftfärd framstår Forsbergs arbete som enbart funktionellt.
Man kryddar filmen med en isbjörnsattack och Mikkelsens släng av lappsjuka, bådadera hafsigt påklistrade. Björnattacken är dessutom kopierad på den i THE REVENANT, fast så dåligt datoranimerad att scenen blir ofrivilligt komisk. Resten av filmen är en likgiltig historia, försedd med en okänsligt pålagd musiktapet och fylld av intetsägande dialoger späckade med anakronismer.
© Michael Tapper, 2022. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2022-03-02.
