USA, 2008. Regi: Jon Favreau. Skådes
pelare: Robert Downey Jr, Gwyneth Paltrow, Jeff Bridges, Terrence Howard. Längd: 2.06.
Mer än någon annan superhjälte förkroppsligar Marvel-figuren Iron Man den amerikanska kluvenheten inför sin egen stormaktsdröm. Som den Howard Hughes-inspirerade vapenfabrikanten och enstöringsgeniet Tony Stark är han en flaggviftande, högteknologisk och arrogant krigshetsare. Men som sitt eget Frankensteins monster, stridsmaskinen Iron Man, blir han snart varse de fruktansvärda följderna av sin egen verksamhet.
Det är med andra ord en superhjälte i tiden, och med sin tekniskt slipade actionregi, adrenalinpumpande rockmusik och bland de bästa specialeffekter som skådats på en bioduk gör filmen honom rättvisa. Liksom hjälten fascineras vi av äventyret, spänningen, farten och superkrafternas berusande egotripp bara för att i nästa sekund krascha rakt in i mardrömmen.
John Augusts (Kalle och chokladfabriken) intelligenta manus avslöjar bland annat Starks far som en amoralisk krigsprofitör med feta kontrakt till både de allierade och till Nazityskland. Sedan följer demaskeringarna på varandra, och snart framträder en bild av Corporate America – ett storföretagskonglomerat förklätt till nation – som USAs mörka hjärta.
Om den planerade filmtrilogin fortsätter i samma anda, kommer de tillskyndande hjältarna i denna film – den hemliga myndigheten SHIELD och bäste vännen Rhodes – strax att byta skepnad även de. Och Iron Man kommer att, som här, själv bli prototypen för sina egna fiender i en evig kamp mellan civilisationens Jekyll och Hyde.
© Michael Tapper, 2008. Sydsvenska Dagbladet 2008-05-02.