Arkiv X – I Want to Believe

USA 2008. X-files – I Want to Believe. Regi: Chris Carter. Skådespelare: David Duchovny, Gillian Anderson, Amanda Peet, Billy Connolly. Längd: 1.44.

Sex år efter tv-seriens sista säsong och tio år efter den första långfilmen återaktiveras new age-agenterna Mulder & Scully i ett projekt som kantats av rykten om manusproblem och juridiska konflikter mellan tv-seriens upphovsman, Chris Carter, och produktionsbolaget Fox. Och den färdiga filmen bär tydliga märken av ett svagt manus, som knappt hade räckt till ett medelmåttigt tv-avsnitt.

Visserligen har Carter äntligen pensionerat det uttjatade temat om kidnappande utomjordingar, men filmens Frankenstein-inspirerade scenario följer likväl ett välbekant mönster: Människor försvinner mystiskt. En synsk präst med dubiöst förflutet anlitas motvilligt av FBI. Mulder vill tro. Scully tvivlar.

Av radarparets synbart glädjelösa kärlekshistoria får vi bara fragment men ingen utveckling, ingen förändring. De har fortfarande ingen kontakt med sin son. Mulders syster förblir försvunnen. De kan varken leva med eller utan varandra. När ridån faller är vi tillbaka på ruta ett igen.

Kring Mulder & Scully finns en värld som illustrerar Richard Hofstadters klassiska essä ”The Paranoid Style in American Politics”, om ett USA under ständig belägring av olika fientliga konspirationer. Femtiotalets science fiction-filmer hade utomjordingar som skräckbilder av hotet från Sovjet och Kina. Numera är det samhällsinfiltrerande jihadister i tv-serien Sleeper Cell.

Arkiv X har tidigare gjort en postmodern dygd av att koka ihop alla tänkbara hot, från egna myndighetspersoner med dolska avsikter till hemliga sällskap och renodlade monster – allt efter skiftande hjärnspökstrender i tiden. Nu slår man plötsligt en bro tillbaka till femtiotalet med både välbekant fiendebild och bindgalen kvasivetenskap. Det känns hopplöst föråldrat.

David Duchovny, som lever ut motsatsen till Arkiv X i den betydligt fantasifullare tv-serien Californication, försöker liva upp storyn med några skämt, men det vill sig inte. Under det sega mittpartiet vandrar mina tankar till vadslagningsfirman William Hills klassiska högoddsare: Fjorton miljoner gånger pengarna tillbaka om Elvis Presley kraschlandar ett UFO på Loch Ness-odjuret.

Uppslaget är egentligen inte mycket knasigare än upplösningen av I Want to Believe, och efter den här monotona dysterheten skulle Arkiv X behöva elchockas med nya idéer för att kunna återupplivas igen.