Fredrik Hiller har satsat allt, filmen är hans hjärtebarn. Det märks på hans engagerade svar, de eftertryckliga gesterna. Psalm 21 berättar om en ung präst som åker till Borgvattnet, en gång känd för sina spöken på prästgården. Där har hans far varit präst men dött under mystiska omständigheter. Orsakerna ligger i ett ondskefullt förflutet.
Hiller står för manus, regi, rollbesättning och en biroll. Filmteamet och skådespelarna har inte arbetat för lön utan för andel i intäkterna. En balansakt på slak lina, särskilt som filmen ännu inte har någon distributör. Men det ordnar sig. För oavsett om den går bra eller dåligt har han i alla fall drivit ut sina demoner.
– Det började som ett andligt sökande. En inre kamp där jag till sist avsvor mig religionens snäva gränser för andligheten, den tyranniske fadersguden. Fast jag fortsatte hemsökas av helvetesvisioner, som att min döda mamma kom tillbaka för att hämnas någon oförrätt.
Vändpunkten kom med arbetet på Psalm 21, vars kärna är ett klassiskt familjedrama där psykoanalytikern Alice Millers tankar om det självutplånande barnet varit ledstjärnan.
– Ett barn delar gärna upp föräldrarna, den ena demoniseras, den andra kanoniseras. Men ofta så att den onda föräldern upphöjs medan den goda förkastas. Henrik får emellertid chansen som vi aldrig får i livet men i bland i dramat eller i filmer, nämligen att göra upp med våra döda föräldrar. Trots alla spöken och skräckvisioner blir den därför en positiv film.
Inspelningen pågick i fyra veckor, sexton timmar om dagen. För Jonas Malmsjö och Per Ragnar blev filmen också ett personligt projekt.
– Man kan verkligen kalla det ett labour of love eftersom jag i stort sett var i rollkaraktärens kläder alla mina vakna timmar i en månads tid, säger Malmsjö.
– För mig som arbetat hela mitt liv med livsåskådningsfrågor ligger den här helt perfekt, påpekar Per Ragnar. Den sätter fingret på många av de frågor jag själv arbetat med. Halva mitt liv har jag fått spela känsliga unga män, andra halvan män som betraktas som onda när de egentligen bara famlar efter kärlek. Jag menar, min roll i Låt den rätte komma in är ju rena rama Jesus, där jag till slut ger mitt blod för att min älskade ska leva.
Redan innan biopremiären för Psalm 21 är klar planerar de nya filmer ihop, bägge med inspelningsplatser i Skåne. En ska bli en existentiell roadmovie med udden mot konsumtionssamhället, den andra en zombiefilm om hatet mot det främmande. Lite märkligt för ett gäng som säger sig vara ointresserad av genren men som strax därefter entusiastiskt nämner såväl 28 dagar senare som Night of the Living Dead.
– Per är redan tillfrågad. Han ska spela nazistpolis, säger Fredrik Hiller. Jonas vet ännu inte om att han ska vara med.
En kakofoni av godmodiga gliringar bryter ideligen in i samtalet. Som i ett gammalt sammansvetsat äktenskap, fast på tre man hand. När de går iväg till världspremiären på Psalm 21 har Per Ragnar och Jonas Malmsjö ännu inte sett den färdiga filmen. Och visst finns det ett stråk av nervositet under uppsluppenheten.
© Michael Tapper, 2009. Sydsvenska Dagbladet 2009-09-24.