USA 2008. Valkyrie. Regi: Bryan Singer. Skådespelare: Tom Cruise, Kenneth Branagh, Eddie Izzard, Bill Nighy. Längd: 2.01.
”När Hitler är död, vad händer sen?” undrar huvudpersonen Stauffenberg, och detsamma undrar också jag. Den som vill veta mer om honom och om den konspirationsgrupp mot Hitler som var aktiv sedan slutet av 1930-talet har inte mycket att lära av Valkyria. De flesta av dem, inklusive Stauffenberg själv, var knappast några demokrater utan snarare gammaldags aristokrater och maktmänniskor som inte bara såg Tyskland utan också sitt eget privilegiesamhälle förstöras i kriget.
Det är inget större fel på skådespelarna, inklusive Cruise. De gör sina roller proffsigt, om än inte mycket mer. Detsamma gäller arbetet bakom kameran. Själva thrillermekaniken fungerar även för den som känner historien väl.
Men som det nu skildras, skiljer sig inte storyn nämnvärt från 12 fördömda män (The Dirty Dozen, 1967) eller Örnnästet (Where Eagles Dare, 1968), förutom att det är halvnazister mot helnazister. Skumma möten i natten, desinformation, lögner, svek och dubbelspel kantar intrigen. Att Bryan Singer kickstartade sin karriär med De misstänkta märks i hans nagelbitande hantering även av scener där vi i stort sett bara ser folk svettas framför en telefon som inte ringer.
Kort sagt: Historia som popcornrulle.
© Michael Tapper, 2009. Sydsvenska Dagbladet 2009-01-30.
