USA 2009. Regi: Kenny Tancharoen. Skådespelare: Asher Book, Kristy Flores, Paul Iacono, Naturi Naughton. Längd: 1.47.
Fame från 1980 vände det socialt konfliktfyllda 1970-talet ryggen för att iscensätta en narcissistisk framgångsdröm. Men med sin ensemble begåvade scenartister lyckades emellertid Alan Parker göra en förutsägbar story till en charmig och engagerande musikal.
En värdig uppföljning hade varit att låta förlagans skådespelare återkomma som lärare. Då hade man kunnat använda flera av de tragiska livsöden som väntade bland andra stjärnorna Irene Cara och Gene Anthony Ray.
Men uppdraget har tydligen varit att städa bort de sista resterna av oroande realism, som utslagning, svärord, sex, våld, aborter och sociala skrankor – och liv. Människor av kött och blod har ersatts av ett animerat vaxkabinett. Samtliga unga stjärnor ser ut att ha hämtats från robotvärlden i förra veckans premiärfilm Surrogates.
De har fått sin personlighet utbytt mot ett mikrochip programmerat med det redan stendöda manuset, som de förflyttar sig genom i metronomtakt. Ingenting berör på djupet, allt är teatrala manér. Inte en molekyl av den här filmen kommer att leva för evigt. Eller ens en biosäsong.
© Michael Tapper, 2009. Sydsvenska Dagbladet 2009-10-09.