Arthur och Maltazard – Michael Tapper

Frankrike (Arthur et la vengeance de Maltazard) 2009. Regi: Luc Besson. Skådespelare: Marie Serneholt, Sebastian Karlsson, Kristian Luuk, Petter Askegren. Längd: 1.33.

Arthur och Maltazard fortsätter där Arthur och minimojerna slutade 2006 och har ännu fler brister i både manus och animation. Här finns bara en mikrometertunn story som man hänger upp en serie ointressanta scener och en skärande banal dialog på. Animationsscenerna ser i bästa fall ut som snabbproducerat fyllnadsmaterial för tv cirka 1999 snarare än 2009. Eller som billiga vykort längst in i fantasybokhandelns dammigaste hylla.

Och Maltazard ser fortfarande ut som en sämre kopia av Lord Voldemort i Harry Potter-filmerna. Borde inte J.K. Rowling stämma? Om inte av upphovsrättsliga skäl så av estetiska. Faktiskt ser det mesta ut som billiga kopior, från dekoren till den generande imitationen av liv. Ramberättelsen cirka 1960 ser ut som ett potpurri av de sämsta barndomsnostalgierna och har några av de tråkstereotypaste porträtten av föräldrar och morföräldrar någonsin.

Inte minst Luc Besson ser ut som en dålig kopia av en regissör. Han skulle inte ens tillåtas regissera rusningstrafiken i Malmö.