Terror på Elm Street

 

nightmare_on_elm_streetUSA 2010. A Nightmare on Elm Street. Regi: Samuel Bayer. Skådespelare: Jackie Earle Haley, Rooney Mara, Kyle Gallner, Katie Cassidy. 1.42.

Drömterroristen Freddy Kreuger var en av 1980-talets mest originella och ikoniska bidrag till skräckgenren; den andre var Pinhead i Hellraiser. Bägge livnärde sig på ångest, undertryckta drifter och dolda brott i den ytligt sett välstädade medelklassförorten. Ett tecken på styrkan i originalet är att man i nyinspelningen i stort sett trampar i samma spår, inklusive de surrealistiska skräckscenerna som i flera fall inspirerats av klassisk experimentfilm.

Å andra sidan har ingen av de andra skräckfilmomtagningarna som producerats av Michael (Transformers) Bay – The Hitcher, Motorsågsmassakern, Friday the 13th – präglats av nämnbart nytänkande. Snarare är de, som Bays egna filmer, postmoderna hopkok på tidigare och bättre titlar. Här imiterar till exempel förtexterna Se7en.

Trogenheten till 1984 års Terror på Elm Street är snarare den fantasilösa parasitens strategi för att kassera in snabba pengar till minimal ansträngning. Det enda anmärkningsvärda avsteget är den skräcksensationalistiska fokuseringen på Kreuger som pedofil när man i en återblick vagt lånar scenariot från den rättsprocess mot en förskola som på 1980-talet utlöste den internationella pedofili- och incestpaniken.

Haleys tidigare roll som dömd pedofil i Little Children (2006) och hans schablonskurkutseende gör att ingen, som i Wes Cravens förlaga, behöver tvivla på Kreugers skuld. Det kollektiva brottet som utlöste mardrömmarna för 26 år sedan har därmed stöpts om till en tabloidjournalistisk kliché: den fule, misslyckade och förmodligen mentalsjuke outsidern som monster. För honom finns ingen bot eller förlåtelse, bara smärtsam och blodig död.

En skräckfilm för en infantiliserad kultur av trygghetsnarkomani och enkla föreställningar om gott och ont.

© Michael Tapper, 2010. Sydsvenska Dagbladet 2010-05-07.

nightmare_on_elm_street_ver3

3 x Freddy Kreuger

Terror på Elm Street (1984) Wes Cravens klassiker med alla sina fel och brister. Robert Englund har en lustfylld charm i rolltolkningen som saknas i årets film. Johnny Depp skymtar i en tidig biroll.

Terror på Elm Street 3: Freddys återkomst (1987) Efter den usla tvåan tog Wes Craven över manus och produktion till denna fantasifulla och omdebatterade skildring av tonårssjälvmord.

Wes Craven’s New Nightmare (1994) I del sju härjar Kreuger i en story som inte bara löser upp gränsen mellan dröm och vakenhet utan också mellan film och verklighet. Pekar fram mot Cravens Scream två år senare.

© Michael Tapper, 2010. Sydsvenska Dagbladet 2010-05-07.