USA 2010. The Sorcerer’s Apprentice. Regi: Joe Turtletaub. Skådespelare: Nicolas Cage, Jay Baruchel, Alfred Molina, Teresa Palmer. Längd: 1.48.
Jerry Bruckheimers senaste effekt- och hormonpyrotekniska ungdomssaga tar namnet från en sekvens i Disneys Fantasia, den när Musse Pigg i smyg använder en trollformel från sin mästare Yen Sid (läs baklänges) för att till tonerna av Stravinskijs Våroffer städa laboratoriet – med förödande konsekvenser. Förlagan citeras i en av filmens roligare scener och i en liten knorr efter sluttexterna.
Trollkarlens lärling korsar Arthurlegenden med det amerikanska industriundrets uppfinnargenier som Nikola Tesla, vars forskning kring elektromagnetism kombinerades med en mysticistisk världsuppfattning. Flera av Manhattans landmärken – Bowling Green-parken, gargoylerna på Chryslerskrapan, tjuren på Wall Street – spelar en central roll.
Handlingen kretsar kring unge fysiknörden Dave (Baruchel) som blir svaret på den 1300-årige trollkarlen Balthazars (Cage) sökande efter Merlins arvtagare och den som slutligen ska besegra de onda magikerna Horvath (Molina) och Morgana Le Fay (Alice Krige). Frågor om varför ondingarna är onda, ska ödelägga världen, behöver vanliga transportmedel och så vidare bör lämnas därhän.
Bruckheimers egen plan för världsdominans på biograferna vilar på ett recept av action, bombastiska effekter, en nypa romans och popcornförsäljning i tonvis. Ofta blir det mekaniskt, men med skådespelare som har den rätta känslan för det absurda i både sina rollfigurer och den knackigt hopsnickrade storyn kan det fungera. Som här.
Cage har blivit något av en expert på rockstajlade knasbollar. Här matchas han av Molinas mer sofistikerade och replikvassa gentlemannamonster. Baruchels komiska nördtyp balanserar däremot farligt nära det irriterande, och kvinnorollerna (Palmer, Monica Bellucci) är så marginaliserade att det är stötande. Som lättuggad matinéfilm en regnig eftermiddag slinker den nog ändå ner med popcornen.
© Michael Tapper, 2010. Sydsvenska Dagbladet 2010-07-28.
3 x Merlin
Camelot (1967) Filmversion av Broadwaymusikalen från 1960 med David Hurst som Merlin. Musikalen var så populär hos presidentfamiljen Kennedy att Camelot blev en synonym för JFK:s regering.
Excalibur (1981) Nicol Williamsons sarkastiske Merlin är den siste magikern av den gamla stammen och förebådar sagans död i människans tidsålder, vetenskapssamhället.
Merlin (1998) Ambitiös men lite präktig tv-serie där Sam Neills Merlin kämpar mot en nydiktad, intrigant rival: drottning Mab (Miranda Richardson).
© Michael Tapper, 2010. Sydsvenska Dagbladet 2010-07-28.