Drömmer AI om att vara människa, människan om att älska AI?

Federated AI Meeting (FAIM), världens största vetenskapliga forskningskonferens och industrievent om artificiell intelligens med 8000 deltagare, hölls i år i Stockholm den 10–19 juli. Det svenska intresset för denna explosivt växande framtidsindustri var häpnadsväckande lågt, trots att AI -teknik stormar fram inom allt från äldrevård till krigföring. Bland annat kritiserade AI-auktoriteten Max Tegmark, fysikprofessor vid MIT, den svenska regeringen för att inte ha undertecknat forskaruppropet ”Stop Killer Robots”, om att reglera AI inom vapenindustrin. Ett upprop Margot Wallström mött med en nonchalant axelryckning.

Då har film- och tv-industrin varit desto mer vaken för den växande AI-industrin. Mest spektakulär just nu är tv-serien WESTWORLD (2016– ) med en dystopisk vision av singulariteten – ögonblicket då AI når blir så pass intelligent och självmedveten att den utmanar mänsklighetens överhöghet. Två mer blygsamma produktioner på tema AI med VOD-premiär strax innan FAIM-konferensen är filmerna Tau och Zoe.

Vi snackar inte filmklassiker, snarare medelmåttiga alster efter genretypiska recept.  I Tau är filmtitelns AI-enhet redskapet för en galen vetenskapsmans fruktansvärda experiment. Och Zoe är en kärleksmelodram på Pygmalion-tema, om en AI-uppfinnare som förälskar sig i sin mest perfekta skapelse: Zoe.

Ändå har båda inslag som anknyter de senaste årens bokflod om AI. Tau vänder på skräckscenariet om singulariteten för att skildra en AI som drömmer om att uppleva världen och dess sinnliga sensationer, kanske bli en människa som vi. Zoe ställer frågan om äkta kärlek mellan människa och AI är möjlig, en sådan som kräver empati, ömsesidighet och maktbalans.

Särskilt det sistnämnda problemet har aktualiserats av alltmer sofistikerade och människolika sexdockor för män som vill ha sex men ingen krävande relation. AI väntas bli nästa steg i produktutvecklingen. Redan idag finns det män som har förhållanden och till och med gifter sig med sexdockor eller digitala flickvänner. Män som aldrig blir vuxna, utan dröjer sig kvar i en pojkrummets fantasibubbla till långt in i medelåldern.

Vad händer med mänskliga relationer efter en generation eller två av män, som hellre än att älska kvinnor av kött och blod anknyter till en sexrobot eller digital Lolita som aldrig invänder mot något, ger svar på tal eller kontrar fantasin med en kalldusch verklighet?

Meningarna är delade. AI-entusiasten David Levy menar i sin bok Love and Sex with Robots att sådana relationer visst kan jämställas med mänsklig interaktion, särskilt om en AI-enhet är intelligent nog att utvecklas med sin partner. Hans kritiker, bland andra filosoferna Sven Nyholm och Lily Eva Franck i antologin Robotsex, invänder att Levy talar om något som imiterar mänskliga relationer och undviker frågan om kärlek mellan jämbördiga parter.

Zoe prövar frågan i sin klassiska kärlek-med-förhinder-handling med AI-skruvning och kommer föga förvånande till en slutsats passande för Levys pygmaliondrömmar. Debatten lär fortsätta på 4th International Congress on Love and Sex with Robots som hålls i december på University of Minnesota.

© Michael Tapper, 2018. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2018-08-03.

Tau
USA 2018. Regi: Federico D’Alessandro. Manus: Noga Landau. Skådespelare: Maika Monroe, Ed Skrein, Gary Oldman. Längd: 1.37. Premiär på Netflix: 2018-06-29.

Zoe
USA 2018. Regi: Drake Doremus. Manus: Richard Greenberg. Skådespelare: Ewan McGregor, Léa Seydoux, Theo James. Längd: 1.44. Premiär på Netflix: 2018-06-29.