Australien/USA/Danmark 2014. The LEGO Movie. Regi: Phil Lord, Christopher Miller. Svenska röster: Linus Wahlgren, Linda Ulvaeus, Allan Svensson, Figge Norling, Pernilla Wahlgren. Åldersgräns: 7 år. Längd: 1.40.
Mer produktplacering maskerad till barnfilm än så här kan det knappast bli. Till och med företagsnamnet har man fått in i titeln. Kanske en försmak på framtida storproduktioner som Trollkarlen från Coca-Cola eller Sony of Music.
Som för att föregripa kritiken har handlingen kopierats på The Matrix. Emmet (Linus Wahlgren) är den utvalde som kan spränga den totalitära indoktrineringen till förstelnad konformism – diktatorn Lord Business’ (Figge Norling) påbud att slaviskt följa legomanualerna – och frigöra legobitarna så att de kan kombineras fritt. Sensmoralen är att allt löser sig med lego, såväl i diktatur som i demokrati.
Animationen är också skruvad eftersom den ska se ut som stop-motion med legobitar fastän den är gjord med datoranimation. Australiska bolaget Animal Logics arbete i 3D är emellertid det som mer än något annat motiverar det höga betyget. För iscensättningen är ett överdåd av kluriga detaljer och gags, ofta i marginalerna till huvudfigurernas upptåg.
Den tekniska briljansen är slående, och jag anar att bolaget kan bli en utmanare till giganter som Pixar och DreamWorks Animation. Men då hoppas jag att man beväpnat sig med originella figurer och en story som står helt på egna ben i stället för avkok på samtida biosuccéer.
© Michael Tapper, 2014 Sydsvenska Dagbladet 2014-02-14.
