Victor och Josefine – Michael Tapper

Frankrike/Belgien/Luxemburg 2012. Ernest et Céléstine. Regi: Stéphane Aubier, Vincent Patar och Benjamin Renner. Svenska röster: Lea Stojatov, Adam Fietz, Charlott Strandberg, Claes Ljungmark. Åldersgräns: Barntillåten. Längd: 1.21.

Kombinationen mellan Gabrielle Vincents välkammade barnbokserie och den anarkistiska Panik i byn-duon Stéphane Aubier och Vincent Patar har väckt en viss förundran. Tillsammans med nykomlingen Benjamin Renner har de senare emellertid blåst in lite välbehövligt mörker och vildsint temperament i sockersentimentaliteten. Spänningen och inte minst komiken får också en vitamininjektion till glädje för barnen men även de vuxna, som kan låta sina sms-trötta fingrar massera fantasiknölarna i stället.

Filmen skildrar själva grundstoryn om hur det omaka paret, björnen Victor och musen Josefine, träffas och blir vänner mot alla odds. De två är från skilda världar, som i filmens början lever i skräck för varandra – mössen i underjorden, björnarna uppe på jordytan. Båda världarna är väldigt människolika, för att inte säga väldigt franska, med vagt 1950-talsstuk.

Stilen är också lite gammaldags. Bildrutorna är som animerade akvarellmålningar. Ändå kan inte regissörerna motstå frestelsen att spränga in moderna lekar med själva mediet. I öppningsscenen tar bilden av Josefines värld form samtidigt som hon själv tecknar en bild av en björn och en mus som umgås som jämlikar. Det är som om hennes önskedröm tar verkligheten i besittning just där och då.

På samma sätt blandar filmmakarna in feberhallucinationer och nattmaror, något som fördjupar rollporträtten och deras vanföreställningar om varandra. Det gör vänskapen dem emellan till en tidlös och djupt rörande seger mot världens samlade intolerans.