Sverige 2013. Regi: Jens Jonsson. Skådespelare: Joel Kinnaman, Matias Varela, Dejan Cukic, Malin Buska, Martin Wallström, Madeleine Martin. Åldersgräns: 15 år. Längd: 2.07.
Medan de två tidigare Snabba Cash-filmerna har stått på stadiga, oberoende ben i förhållande till Jens Lapidus romanförlagor, så tycks filmversionen av Livet deluxe dela bokens materialtrötthet. Framförallt har huvudpersonerna, vars öden sammanflätades i den första romanens/filmens rånkupp mot gangsterbossen Radovans (Dejan Cukik) knarkmiljoner, nu mycket lite att göra med varandra.
JW (Joel Kinnaman) söker efter sin syster i Los Angeles. Jorge (Matias Varela) försöker att starta på nytt i Mexiko efter ännu ett spektakulärt rån som gått snett. Och Radovans dotter Natalie (Malin Buska) dras motvilligt in i pappans affärer. Men i brist på den eleganta och meningsskapande parallellklippningen från föregångarna, saknas ett sammanhållande konstnärligt kitt. Följaktligen finns det inte heller längre någon resonansbotten om den nyliberala gangsterekonomins och klasskillnadernas Sverige.
Jens Jonsson har dessutom städat bort föregångarnas stilgrepp med fram- och återblickar, förvrängd färgskala och subjektivt ljud. Det som kunde ha blivit en minnesvärd avslutning på en ambitiös trilogi om samtiden har nu blivit en banal, spretig och klichétyngd direkt-till-dvd-produkt: Inslagen med Natalie har plagierats på Michael Corleones maktövertagande i Gudfadern. Jorges story följer kriminalfilmsmodellen om skurkens sista kupp. Och JW:s få minuter av speltiden reducerar hans insats till ett marginellt gästspel.
Det spelar ingen roll hur duktiga skådespelarna än är när filmmakarna bakom kameran saknar inspirationens gnista och visioner. Se bara på hur man schabblar bort den tragiska kärlekshistorien mellan Natalie och polisinfiltratören Martin (Martin Wallström). Här finns alla shakespearska ingredienser men inte en susning om hur man ska använda dem.
© Michael Tapper, 2013. Sydsvenska Dagbladet 2013-08-30.