USA/Frankrike/Canada 2013. Regi: Dean Parisot. Skådespelare: Bruce Willis, Helen Mirren, John Malkovich, Mary-Louise Parker, Anthony
Hopkins, Catherine Zeta-Jones, Byung-hun Lee, Brian Cox. Åldersgräns: 11 år. Längd: 1.56.
Michael Caine skyllde en gång i en intervju på dyra levnadsomkostnader för att förklara varför han hade tagit så många skitroller i sitt liv. Antagligen har stjärnorna i Red 2 liknande skäl för att medverka i en så själlös och ekande tom lyxförpackning som denna.
Inte en vitsig replik biter. Inte en skruvning i den bottenfåniga storyn överraskar. Inte ett självironiskt överspel med anspelning på tidigare glansroller får det att rycka i smilbanden. Den ende som anstränger sig lite är koreanen Byung-hun Lee, vars kampsportfärdigheter synbarligen inte har datoranimerats. Övriga gäspar hela vägen till banken.
Filmen jämställer dessutom våld med komedi enligt principen ju mer desto roligare. Fast eftersom den riktar sig till en familjepublik är sex och svordomar bannlysta. Bingo dubbelmoral.
I stället serveras mängder med skottlossningar, slagsmål och explosioner samt detaljerade hot om tortyr i platta repliker ackompanjerade av huvudpersonernas teatrala leenden i samförstånd. Torftigheten är anslående. Brukar inte skådespelare ropa efter utmaningar?
Regissören Dean Parisot har tidigare signerat komedipärlan Galaxy Quest (1999). Men inte heller det har lämnat något avtryck i Red 2 – en alltigenom likgiltig film.
© Michael Tapper, 2013. Sydsvenska Dagbladet 2013-08-16.