The Call – Michael Tapper

USA 2013. Regi: Brad Anderson. Skådespelare: Halle Berry, Abigail Breslin, Morris Chestnut, Michael Eklund. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.34.

Regissören Brad Anderson har varit mer lovande på tv (The Wire, Boardwalk Empire) än på bio (The Machinist). The Call är inget undantag. Delvis kan det skyllas på ett bitvis klurigt fast övervägande korkat manus av paret Richard (13 Ghosts) och Nicole D’Ovidio, delvis på Andersons konventionella och platta registil.

Larmcentraltelefonisten Jordan (Halle Berry) får sitt livs mardrömssamtal från en tonårsflicka, som är ensam hemma när en man bryter sig in och attackerar. Upplösningen får henne att sluta som telefonist och i stället bli handledare för nyanställda på sin hårt prövade arbetsplats i Los Angeles. Tills hon tvingas ta ett nytt samtal.

Greppet är en klassiker från polisfilmen: Hjälten bevittnar i maktlöshet ett fruktansvärt brott, och tar av olika skäl (slarv, missbruk, okunskap) på sig skulden. Efter en tid i traumatiskt ödeland konfronteras denne med en ny och snarlik situation som utlovar upprättelse eller undergång.

Bäst fungerar The Call i den mittersta halvtimmen, då Jordan övertar ett larmsamtal från tonåriga Casey (Abigail Breslin). I bakluckan på en seriemördares bil tycks Casey vara på väg mot en säker död, särskilt som hennes kontantkortstelefon försvårar polisens spårning. Här finns några bra uppslag, som dessvärre schabblas bort av oinspirerad regi.

Finalen havererar i idel idiotiska vändningar när Jordan plötsligt får för sig att själv leta upp Casey. Ensam. Oerfaren. Obeväpnad. Endast seriemördaren överträffar henne i enfald, men det gör knappast filmen bättre.