Nobels testamente

Sverige/Tyskland 2012. Regi: Peter Flinth. Skådespelare: Malin Crépin, Peter Graffman, Ia Langhammar, Björn Kjellman, Leif Andrée. Åldergräns: 15 år. Längd: 1.33.

Vemodiga pianoklanger, ödesmättade bastoner. Dolska blickar från alla inblandade. Käkmuskler som spänns i närbild och ett hotfullt röstskifte som avslöjar den verklige skurken. Krystade kopplingar. Produktplaceringar. Den obligatoriska vandringen mot bilen i det öde parkeringshuset ekande av huvudpersonens ensamma fotsteg. Information serverad med slägghammare. Planlösa, överflödiga transportsträckor. Ljud- och bildklipp ur nyhetssändningar från det medproducerande tv-bolaget.Nobels testamente

Just som vi trodde att Beck, Falk och Wallander hade satt den sista livströtta kulan i den svenska kriminalfilmens panna har vi i vår fått två nya paketeringar för bio- och dvd-marknaden: Arne Dahl-filmatiseringarna om A-gruppen från bolaget Filmlance (Beck) och nu en sexfilmsserie om Liza Marklunds Kvällpressen-murvel Annika Bengtzon (Malin Crépin) från Yellow Bird (Wallander).

Först ut i den senare har förmodligen också högst budget: Nobels testamente. Det syns på de upprepade helikopteråkningarna runt Stockholms stadshus och över centrum. Flott är det men likväl en gammal kliché som inte betyder just någonting i sammanhanget. Dessutom har man en statist- och kostymstinn Nobelfest med höga produktionsvärden alldeles i inledningen.

Manuset och regin är däremot satt på svältkur. Thrillerintrigen serveras med en jämntjock dramaturgi och platt dialog som förtar all spänning. Vi förstår omedelbart att Expressen-imitationen Kvällspressens islamofobiska beredvillighet att följa ett terroristspår med kopplingar till al Qaida är ett villospår för nyttiga idioter. Det är helt enkelt för enkelt, vilket Bengtzons murvelinstinkter och dröjande, meningstyngda blick mot datorskärmen på redaktionen omgående talar om för oss.

I stället utvecklas handlingen till ett segt, långsökt och knaskrångligt deckarpussel i Nobelstiftelsens och Karolinska Institutets korridorer, där samtliga ger huvudpersonen onda ögat som i en gammal Hillman-deckare av Arne Mattsson. Parallellt har Bengtzons blyga dagisgrabb problem med ett våldsamt grannbarn och hon själv har en fnurra på tråden med sin sura och ryggradslösa make (Richard Ulfsäter).

Många trådar och konflikter slängs ut på vägen, inte alla plockas upp. Fast med en sådan rutinmässig och mekanisk presentation av en rutinmässig och mekanisk story bryr man sig inte.

© Michael Tapper, 2012. Sydsvenska Dagbladet 2012-03-02.

Kommade fem filmer i Yellow Birds Annika Bengtzon-serie med Malin Crépin i huvudrollen är:
Studio Sex
Prime Time
Den röda vargen
Livstid
En plats i solen