Tyskland 2006. Die grosse Auswerkauf. Regi: Florian Opitz. Medverkande: Bongana Lubisi, Simon Weller, Joseph Stiglitz, Dona Rosa. Längd: 1.34.
I Storbritannien förvandlades tågtrafiken till en logistisk mardröm när 150 olika bolag delade upp det statliga järnvägsbolaget mellan sig. Själva järnvägsnätet är tillbaka i statlig ägo sedan bland annat den stora tågolyckan 2000 i Hatfield avslöjat att Railtrack, en av de ”nya investerarna”, struntat i underhållet för att maximera sina vinster. Det som en gång byggdes upp med skattebetalarnas pengar återgick till skattebetalarna när det var dags att betala räkningen.
Florian Opitz dokumentär nöjer sig emellertid inte med ett exempel utan berättar också om kampen mot ett elmonopol i Soweto, en kvinna som inte betala den privatiserade sjukvårdens avgifter i Filippinerna och en boliviansk stads kamp mot ett amerikanskt bolag som köpt traktens vattentillgångar av staten.
Temat är privatisering, det är tydligt. Men filmens hopp mellan olika – var för sig viktiga och engagerande – fallstudier och olika länder gör att den spretar och snuttifierar alltför mycket. Den hinner varken fördjupa sig i de enskilda fallen eller i den allmänna problematiken.
De medverkande får exempelvis på tok för lite tid att berätta om hur de själva skulle vilja ha det. Och måste alternativen stå enbart mellan stat och privat? Innebär kommunismens antihumanistsiska haveri att kapitalismen – och då en ohämmad, global och monopolitistisk sådan – är det enda alternativet?
En annan fråga är var gränsen går för vad man kan äga. I dag vatten. I morgon mänskligt genom. I övermorgon kanske hela djurarter. Eller varför inte luft, hav och andra planeter?
© Michael Tapper, 2008. Sydsvenska Dagbladet 2008-01-25.