I en alternativ nutid har Ryssland och västvärlden fortfarande vänskapliga förbindelser och USA:s månprogram slutade med katastrofen 1977 för Apollo 18. Svenska astronauten Johanna ”Jo” Ericsson (Noomi Rapace) är på International Space Station (ISS) för att under sex månader studera de neurologiska och psykologiska effekterna av besättningens rymdvistelse. En katastrof tvingar dock alla att evakuera till jorden, och snart efter hemkomsten börjar Jo visa tecken på en sviktande verklighetsuppfattning med svåra hallucinationer och minnesluckor.
Tv-serien Constellation efter ett originalmanus av Peter Harness (brittiska ”Wallander”, Malmös Teater Insite) presenterar sig som en actionthriller med en reklamslogan som hämtad från The Matrix (1999): ”Verkligheten är en konspiration”. Frågan är bara vem som konspirerar och i så fall i vilket syfte.
Eller är Jo ett fall av paranoid schizofreni? Lever hon i en dröm, i limbo mellan liv och död, i ett grymt experiment? Har hon hamnat i ett parallellt universum? Skräcken som uppstår när allt det som varit bekant plötsligt framstår som främmande är ett fenomen Sigmund Freud benämnde ”das Unheimlich”, ”det ofamiljära”. I science fiction-genren har temat haft sin skickligaste uttolkare i Philip K Dick, sannolikt Harness inspirationskälla.
Premisserna är kittlande, än mer så när Jo upptäcker att hon inte är den enda som drabbats av det man på jorden diagnosticerar som post-traumatiskt stressyndrom för astronauter. Vitamintabletterna hon och kollegorna, bland andra astronautveteranen Henry (Jonathan Banks), fått av Irena Lysenko (Barbara Sukowa), rymdprogrammets ryska forskningsledare, visar sig vara psykofarmaka. (Extra skumt för den vetenskapshistoriskt bevandrade eftersom Irena delar efternamn med genetikern Trofim Lysenko, ökänd för sina pseudovetenskapliga rön anpassade efter Stalins ideologiska krav.)
Det serien saknar är energi och driv i berättandet men även fantasi nog att göra rafflande thriller av idéerna. Efter en fartfylld inledning kring ISS-haveriet växlar tempot ner till en, melankolisk lunk. Spänningen i den labyrintiska intrigen tappar allt mindfuck-sting.
Handlingen och rollfigurerna låses fast i ett entonigt känsloläge av blytung depression som snart går mig på nerverna. Med sådana förutsättningar är det inte konstigt att skådespelarna har en hopplös uppgift. Särskilt hämmade är brittiska tvillingarna Davina och Rosie Coleman som Jos tioåriga dotter Alice. Det är en parodiskt lillgammal roll som blir än skevare i de knaggliga försöken att prata svenska med sin ”mah-ma”.
Berättelsen känns snabbt lika vilsen som huvudpersonens jakt på sanningen, och slutscenernas antiklimax avrundar seriens långa pyspunka med en sista suck.
© Michael Tapper, 2024. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2024-02-21.
Constellation
STRÖMMAD TV-SERIE I ÅTTA AVSNITT. SCIENCE FICTION/THRILLER. Frankrike/Storbritannien/USA/Finland, 2024. Skapad av: Peter Harness. Med: Noomi Rapace, Jonathan Banks, Davina och Rosie Coleman, James D’Arcy. Längd: 0.50–0.55/avsnitt. Apple TV+.