Rafflande forskningsdeckare om osynliggjord filmpionjär

I filmens barndom fanns många kvinnliga pionjärer, några av dem finns representerade i bluraybox som utkom 2018 under titeln Pioneers: First Women Filmmakers. De blomstrade fram till 1920-talet, då filmindustrin blivit en ekonomisk storspelare.  ”När Wall Street gick in, åkte kvinnorna ut”, som någon säger i dokumentären Be Natural: The Untold Story of Alice Guy-Blaché.

Så blev det inte bara för filmhistoriens första kvinnliga filmskapare utan också för hennes efterföljare: Lois Weber, Mabel Normand, Ida May Park, Alla Nazimova, Frances Marion med flera som fick kliva ner från registolen. Några fortsatte på andra jobb inom filmindustrin, andra försvann ut i glömskan. Då filmhistorien började kartläggas av manliga författare som Terry Ramsaye, Georges Sadoul och Jean Mitry förpassades de till parenteser eller fotnoter. Såvida de överhuvudtaget omnämndes.

Regissören bakom Be Natural, Pamela B. Green, är sedan 25 år ett av Hollywoods främsta namn inom grafisk design. Hon har regisserat för- och eftertexter, ibland även gjort visuella effekter och utformat marknadsföringen, till 170 filmer, däribland THE KINGDOM (2007), THE MUPPETS (2011) och FAST & FURIOUS 6 (2013). Här använder hon allt i sin verktygslåda för att göra rättvisa åt det rafflande deckararbetet med att kartlägga ett viktigt men marginaliserat namn i filmhistorien.

Hon börjar med att fråga en rad Hollywoodkändisar om de vet vem Guy-Blaché är. Knappt någon har en susning. Därefter nystar hon i några ledtrådar med hjälp av filmhistoriker och arkivarbetare som Alison McMahan och Anthony Slide. De leder henne till länge oöppnade kartonger hos släktingar i både Frankrike och USA, till Library of Congress i Washington och en rad andra arkiv.

Vem var då Alice Guy-Blaché? Svaret är att hon 22 år gammal började som stenograf på fotofirman Gaumont i Paris. Den 22 mars 1895 deltog hon i en sluten förhandsvisning av bröderna Lumières Cinématographe och förtrollades. Året därpå gav Léon Gaumont henne tillstånd att pröva den nya filmtekniken med orden: ”Det kan väl passa för en ung flicka som du.”

Kommentaren låter oss ana varför kvinnor till en början släpptes in bakom kamerorna: film ansågs vara en fluga och hade som konstart länge ett lågt socialt anseende. Men Alice Guys filmer var så populära att hon utsågs till bolagets produktionschef, en position hon behöll fram till 1906. Då gifte sig hon med Herbert Blaché och flyttade till USA för att efter något år starta filmbolaget Solax i New Jersey. Framgången fortsatte i drygt tio år för att efter första världskriget få ett tragiskt slut i skilsmässa, livshotande sjukdom och konkurs.

Att döma intervjuinslagen med Alice Guy-Blaché var det emellertid inte dessa motgångar som sårade henne mest. I stället var hon arg på att inget filmbolag, varken i Hollywood eller i Frankrike, ville satsa pengar på hennes filmer eller anställa henne i någon funktion. Tillbaka i Paris fick hon försörja sig på att sälja noveller och artiklar till tidningar.

År 1953 tilldelades hon franska hederslegionen, och 1957 arrangerade Cinématheque Française en hedersfest. Ingen av händelserna uppmärksammades nämnvärt. Inget förlag var heller intresserad av att ge ut hennes självbiografi; den utkom först 1976, åtta år efter hennes död. Vi talar då om en av världens konstnärligt och tekniskt mest innovativa filmregissörer under filmens 25 första år, kommersiellt framgångsrik och omvittnat erkänd av samtida kollegor.

Be Natural är fortsättningen på en senkommen upprättelse för Guy-Blaché, som postumt fick ett hederspris av det amerikanska regissörsfacket 2013 och idag har fått en betydligt större plats i den filmhistoriska litteraturen. Nu är det bara att hoppas på att hon uppmärksammas på världens filmmuseer och får en välförtjänt stjärna på Hollywood Walk of Fame.

© Michael Tapper, 2019. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2019-09-13.

Be Natural: The Untold Story of Alice Guy-Blaché
VOD-film på Nonstop on Demand. USA 2018. Regi: Pamela B. Green. Medverkande: Jodie Foster (berättare), Alice Guy-Blaché (arkivintervju), Anthony Slide, Gale Ann Hurd. Längd: 1.42.

3 x Kvinnliga regissörer som väntar på att återupptäckas

Mabel Normand
Stumfilmstidens största kvinnliga farsregissör och stjärna, som bland annat jobbade med Chaplin. Lär vara den första på film som fick en paj kastad i ansiktet. Ett fåtal av hennes många filmer finns i blurayboxen Pioneers: First Women Filmmakers, men en egen samlingsbox hade varit på sin plats givet hennes betydelse.

Esfir Shub
Sovjetisk filmpionjär, känd för bland annat Ätten Romanovs fall (Padeniye dinastij Romanovykh, 1927). Självbiografin vittnar om en kort karriär i hård motvind, försvårad av hennes kön och möjligen även hennes judiska påbrå. Flera av hennes projekt lämnades över till sämre men av regimen favoriserade, manliga regissörer.

Ida Lupino
Hårdkokt b-filmstjärna, gärna i femme fatale-roller, som på 1950-talet var Hollywoods enda kvinnliga regissör. Aktuell med en bluraybox som släpps i USA om någon vecka.