För två månader sedan drog de 11 500 manusförfattarna i Writers Guild of America (WGA) ut i strejk. I fredags följde de drygt 160 000 skådespelarna i Screen Actors Guild–American Federation of Television and Radio Artists (SAG–AFTRA) WGA:s exempel. Det är första gången sedan 1960 båda grupperna samtidigt tar till stridsåtgärder mot arbetsköparna i Alliance of Motion Picture and Television Producers (AMPTP).
Fackförbunden har gemensamma krav: Höjda ersättningar, bättre sjukförsäkringar och regleringar av hur produktionsbolagen får använda AI för att ersätta deras arbeten. Någon lösning på konflikten finns inte i sikte, då parternas bud står väldigt långt från varandra.
Många tror att alla som jobbar i USA:s film- och tv-bransch tjänar storkovan. Men det gäller bara ett fåtal affischnamn. Och även deras miljondollarersättningar är blygsamma jämfört med bolagsstyrelsernas skrivbordsryttare. Klyftan mellan direktörsrummet och arbetsgolvet har ökat dramatiskt med kassaflödet från nya distributionsformer som globala hyr-, köp- och strömningstjänster på nätet. Intäkter som filmarbetarna bara får en bråkdel av, om ens någonting.
En lika stor fråga är den om hur bolagen tänker använda sig av AI-tekniken. I skådespelarnas fall är det en utveckling som pågått i flera decennier. Tidiga försök med fotorealistiska datoranimationer, exempelvis av Tom Hanks i POLAREXPRESSEN 2004, blev dyra floppar som hånades för sin zombiestela mimik. Det skrattet har fastnat i halsen inför finslipningen av tekniken under senare år, senast i förvandlingen av Harrison Ford till en 40 år yngre Indiana Jones i DIAL OF DESTINY.
Sedan flera decennier finns en mångmiljonindustri som tjänar pengar på att sälja döda skådespelares utseende till reklam, t-tröjor med mera. Steget är inte långt till att använda dem också i nya spelfilmer, typ Casablanca 2. Eller levande skådespelare 3D-skannade till digitala slavarbetare för all tid och evighet, såsom det skildras i den profetiska science fiction-filmen THE CONGRESS (2013).
Det scenariot fruktar många skådespelare nu ska bli verklighet. Utan deras medgivande. SAG-AFTRA:s stridbara ordförande Fran Drescher talar därför om att kampen ytterstär en existentiell frågo om medlemmarnas framtid.
Bland inspelningar som stoppas av strejkerna finns filmerna Avatar 3, Gladiator 2 och Mission: Impossible – Dead Reckoning Part 2 samt så gott som alla strömmade serier och direktsända pratshower. Konsekvenserna för både publiken och filmarbetare inom andra fackområden har redan märkts, då så gott som allt arbete i amerikansk film, tv och radio står stilla.
Om inga avtal sluts, väntar en bio- och tv-höst med snabbt sinande utbud från USA som helt ebbar ut under 2024. Strömningstjänsterna får inga nya serier och tvingas då fylla ut sina repertoarer med repriser och billiga realityshower.
Netflix har kontrat med planer på att öka sina investeringar i Sydkorea, landet där deras historiskt största dragplåster med 1,65 miljarder visningstimmar spelades in: Squid Game. Motdraget kan dock slå fel eftersom även sydkoreanska filmarbetare, bland andra Squid Game-regissören Hwang Dong-Hyuk, hotat med stridsåtgärder av samma skäl som sina amerikanska kollegor.
Viss amerikansk produktion, bland annat av HBO Max-serien House of Dragon, fortsätter i Europa Men strejkerna i USA har redan fått stöduttalanden från filmarbetarfack över hela världen. Det kan leda till en dominoeffekt av solidaritetsaktioner mot den multinationella film- och tv-industrin.
© Michael Tapper, 2023. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2023-07-17.