USA 2010. Shrek Forever After. Regi: Mike Mitchell. Röster i originalversionen: Mike Myers, Eddie Murphy, Cameron Diaz, Antionio Banderas. Svenska röster: Samuel Fröler, Jonas Malmsjö, Helena af Sandeberg, Rafael Edholm. Längd: 1.33.
Ackompanjerad av barnens rapar och fisar och fruns idisslande av förnumstiga visdomsord skär livets ekorrhjul slutligen ihop sig för Shrek. Men vad ska ett fyrtioårskrisande träsktroll egentligen göra för att ta sig ur mardrömmen, där hela tillvaron bara består av upprepningar och repriser?
Lösningen i denna fjärde och – har DreamWorks meddelat – sista film i serien blir också den välbekant: Shrek sluter en Faust-liknande pakt med trickstern Titteliture (sve. Rumpelstiltskin), som skickar honom till ett parallelluniversum där han aldrig blivit född och världen följaktligen har blivit en annan och mardrömslik plats. Känns det inte igen från Frank Capras klassiker Livet är underbart (It’s a Wonderful Life, 1946) så har ni sett storyn förr i parodierad form, till exempel i South Park eller Simpsons – eller, allra bäst, i finalen på Dallas.
Liksom hos Capra gör man här satir över roffarkapitalism när Titteliture lurar av både Fionas föräldrar kungariket och Shrek hans liv genom några kluriga finstilta klausuler i kontrakten. Hans egotrippade styrelsemöten med underhuggarna häxorna – klonade från Trollkarlen från Oz (The Wizard of Oz, 1939) – blir dessvärre bara en blek kopia på Lord Farquaads småsinta elakheter i den första Shrek (2001). Annars saknas inte material i det senaste decenniets finansskandaler.
Trots att Shrek nu och för alltid är djärvare, bättre skriven och roligare än de två tidigare uppföljarna påminns jag än en gång om hur originell och anarkistisk den första egentligen var. För trots försöken att igen spränga konventionerna hamnar man efter några hyfsade och ibland fyndiga gags ändå på ruta ett igen i den här filmen. Familjelycka i all ära, men var det inte något mer Shrek eller Åsnan eller Fiona längtade efter?
Det är som om filmmakarna inte kan bestämma sig – tradition eller förnyelse? Ändå ska Shrek 1–4 ha ett erkännande för att den tänjt rejält på ramarna för den moderna sagan, eller rättare sagt antisagan.
© Michael Tapper, 2010. Sydsvenska Dagbladet 2010-07-07.
