De åttahundra har fel sorts nationalism

De i Kina så berömda ”åttahundra hjältarna” från kampen mot de japanska ockupationstruppernas invasion av Shanghai i oktober 1937 var egentligen bara drygt 400 (siffrorna varierar något). Överste Xie Jinyua ville därför ingjuta mod i lokalbefolkningen och osäkerhet hos trehundratusen man starka invasionsstyrkan för att skydda den kinesiska militärens reträtt från staden. Med hjälp av flickscouten Yang Huimin, som smugglade förnödenheter till den kinesiska motståndsfickan i några lagerlokaler vid Suzhoufloden, spred han ut ryktet om att man var dubbelt så många.

Det fyra dagar långa slaget mot övermakten och den unga Yangs hjältemod har blivit en kinesisk legend. Redan 1938 gjordes en film, som 1976 nyinspelades i Taiwan. I juni i år skulle en ny och påkostad film med titeln De åttahundra (Ba Bai) av Gu Huan, regissören bakom publiksuccén Mr. Six (Lao pao er, 2015), ha invigt internationella filmfestival i Shanghai. Men censuren stoppade världspremiären i sista sekund. Hjältarna tillhör nämligen Jiang Jieshis (Chiang Kai-shek) Guomingdangstyrkor och inte Mao Zedongs kommunistiska gerilla.

Därmed blir det svårt att använda filmen i årets 70-årsjubileum för kommunisternas seger 1949 i inbördeskriget efter andra världskriget. Det är alltså fel sorts nationalism i filmen, det vill säga inte den påbjudna nationalbolsjevism som filmindustrin på dekret från Xi Jinping och efter amerikansk förebild producerat i blockbusterfilmer som WOLF WARRIOR 1 & 2 (Zhan lang I & II, 2015/17) och Operation Red Sea (Hong hai xing dong, 2018). De rättfärdigar landets militära expansionism utanför landets gränser, något som kommer i konflikt med skildringen i De åttahundra av Kina som offer för utländsk militäraggression.

Särskilt känsligt är läget just i år eftersom 2019 också markerar att det är trettio år sedan kinesiska arméns blodbad på demokratirörelsen på Himmelska Fridens Torg. Alla referenser, även de mest långsökta, till 1989 års maktövergrepp är förbjudna i kinesiska medier och på internet. Men den inhemska biopubliken kan få för sig att se en parallell mellan det dödsföraktande trotset hos filmens soldater och det hos demokratirörelsen. I en av trailrarna skymtar bilder förbi förbi där man se en grupp soldater skjutas ihjäl medan de försöker skydda landets flagga, en scen som leder tankarna till vittnesmål från 1989 års massaker.

Antalet påkostade kinesiska filmer och tv-serier som på senare tid stoppats på grund av ”tekniska problem” eller andra svepskäl har blivit fler. Zhang Yimous kulturrevolutionsdrama En sekund (Yi miao zhong) och tonårsskildringen Bättre tider (Shaonian de ni) är två andra aktuella exempel. Samtidigt vill Xi Jinping att Kina ska använda kulturen som ett mjukt slagträ, en ”soft power”, för att vinna sympatier i utlandet.

Ekvationen går inte ihop och ingreppen hotar dessutom filmindustrins ekonomi. När De åttahundra stoppades föll producerande Huayi Brothers aktier med åtta procent. Som maktutövning är censur inte heller lyckat. I stället för styrka signalerar det rädsla och svaghet, kanske rent av kommunistpartiets oro för ett sviktande folkligt stöd.

© Michael Tapper, 2019. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2019-06-28 (i tryck 2019-06-30).

Se även:

MEDIEIMPERIET KINA, DEL 1

MEDIEIMPERIET KINA, DEL 2