The Birth of a Nation – Michael Tapper

USA/Kanada 2016. Regi: Nate Parker. Skådespelare: Nate Parker, Armie Hammer, Naja Naomi King, Colman Domingo. Åldersgräns: 15 år. Längd: 2.00.

Drygt ett år försenad kommer regissören och skådespelaren Nate Parkers film till svenska biografer. Efter att med all rätt ha hyllats för sin konstnärligt kraftfulla vision på festivaler utsattes den för en trollkampanj som sänkte betyget på Internet Movie Database och grävde fram ett våldtäktsmål som Parker friats från 1999.

Karaktärsmordet som följde skrämde publiken. Filmen som först tippats bli en säker Oscarskandidat från bioåret 2016 försvann snabbt från repertoaren. Men kampanjen lyckades inte bara med att svärta ner filmmakaren utan också att döda diskussionen om filmens huvudperson, den än idag kontroversielle slavupprorsledaren Nat Turner.

Turners 48 timmar långa revolt den 21–22 augusti 1831 dödade ett 60-tal plantageägare i Southampton, Virginia, och fick ett än blodigare efterspel i massavrättningar och lynchningar av cirka 120 afroamerikaner – de flesta helt oskyldiga. Historieskrivningen var, som alltid, segrarens, alltså slavägarna. Idag får man därför leta med ljus och lykta efter minnesmärkena över slaveriet och slavupproren i sydstaterna. Däremot ramlar man över de många monumenten som hyllar politikerna och militärerna som upprätthöll slaveriet.

Även minnet av Turner är slavägarnas, nedtecknad i juristen Thomas Ruffin Grays samtida skrift The Confessions of Nat Turner, som påstås bygga på intervjuer gjorda i fängelset innan avrättningen. Den utmålar upprorsledaren som en blodtörstig religiös fanatiker. Ur den hämtade författaren William Styrons materialet till sin kontroversiella roman med samma namn från 1968, i vilken Turner fantiserar om att våldta sin slavägares hustru och har homosexuella förbindelser med andra slavar.

När Parker nu försöker teckna ett rimligare porträtt av den fogliga predikanten som blev en hämnare på sina vita plågoandar blir han hudflängd. Ändå undviker filmen att bygga ett enkelt hjälteporträtt. I stället är Turner länge ett skrämt och passivt historiskt vittne till slaveriets fasor under de färder han gör över flera år i hembygden tillsammans med sin ägare och barndomsvän Samuel.

Turner var något så ovanligt som en läskunnig slav, vilket vanligen betraktades som ett hot och kunde föranleda lynchning. Genom att begränsa läsningen till de stycken i Bibeln som förespråkar slaveri och underkastelse hade Samuel emellertid format Turner till en användbar predikant för sina slavar. Andra plantageägare blev därför intresserade av att betala för samma tjänster, och på så sätt blir filmen till en odyssé i dåtidens grymheter av svält, piskstraff, stympningar och förnedring.

Parker har gett sin film den ironiska titeln The Birth of a Nation, tagen från D.W. Griffiths historierevisionistiska inbördeskrigsepos och propagandanummer för den rasistiska terroristorganisationen Ku Klux Klan från 1915. Han syftar inte bara till att kontra Griffiths idyllbild av slaveriets vardag utan också till att vända på de dramaturgiska grepp Griffith använde och som vid premiären ledde till nya övergrepp och lynchningar av svarta.

Ett sådant grepp är den rasistiska klichén om svarta mäns djuriska drift att våldta vita kvinnor, vilket kontras med de vita slavägarnas rutinmässiga sexuella övergrepp på svarta kvinnor. Om det kan många afroamerikaner vittna efter att ha hittat vita män i sina släktträd. Griffiths fiktion ställs mot historiska fakta.

Svårare för dagens publik att förstå är Turners religiösa tankevärld, där Gamla Testamentets värld brottas med föreställningar som gått i arv från äldre slavar från Västafrika. Här tycks Parker anamma den israeliske historiken Yuval Noah Hararis tes om hur avgörande berättelser som religion är för människans tankehorisont och handlingar. Först när Turner formulerar om sin religiösa slavindoktrinering till en ny och revolutionär berättelse blir upproret möjligt. Den korta, våldsamma revolten hade kunnat låna Virginiapolitikern och slavägaren Patrick Henrys klassiska slagord från den amerikanska revolutionen: ”Give me liberty, or give me death!”