Free Jimmy

Norge/Storbritannien, 2006. Regi: Christopher Nfree_jimmyielsen. Röster: Woody Harrelson, Kyle MacLachlan, Samantha Morton, Simon Pegg. Längd: 1.25.

Datoranimation är en teknik där verkligen klyschan gäller om att endast fantasin sätter gränserna för vad man kan göra. Mot fantasilöshet hjälper emellertid inget. Det visar inte minst norske serietecknaren Christopher Nielsens långfilm Free Jimmy. Pressmaterialet hajpar den som ”kultförklarad”, ändå är den storsäljare, och ”politiskt inkorrekt”, vilket sedan minst ett decennium är det mest politiskt korrekta man kan vara inom komedi.

Nielsen har utgått från sina kortfilmsfigurer i Två trötta typer-serien och byggt en berättelse där ett gäng blandmissbrukande segskallar smugglar knark insytt i baken på ett drogvrak till elefant och hamnar i skottlinjen mellan samisk maffia, militanta djurrättsaktivister och älgjägare.

Samtliga i filmen är fula, skitiga och elaka men inte mycket mer, trots en imponerande skådespelarkatalog i röstgalleriet. Animationen är stel och klumpig. De groteska ansiktena är frusna i grimaser. Rörelserna är ryckiga. Städer och landskap är gråmelerat förfulade och schematiskt tecknade.

Även humorn – i den mån man kan tala om någon – känns forcerad och påklistrad. Ett illavarslande tecken är alltid när en rollgestalt, som här, omständligt och tradigt förklarar ett av filmens få och lama skämt.

Möjligen hade filmen känts fräsch om den gjorts för 35 år sedan, då seriefigurer som Fritz the Cat och Freak Bros. just var så skamlöst sarkastiska mot sin egen tid som Nielsen tror sig vara men inte förmår. I stället verkar han leva i föreställningen att misantropi är detsamma som ironi, en långsökt konstruerad story detsamma som absurd komik.

Att döma av all speltid som går åt framstår det dessutom som om knark och knarkande i sig ska vara något makalöst underhållande. Men inte ens filmhistoriens oöverträffade påtändningsmästare – Cheech & Chong – trodde att det räckte med att röka en joint eller knapra amfetamin i bild för att locka till skratt och utmana samhällsmoralen.

Det känns sorgligt att fälla en så hård dom mot ett förstlingsverk och en av få animerade långfilmer som kommer från ett skandinaviskt land. Men tyvärr är Free Jimmy är en andefattig banalitet.

© Michael Tapper, 2007. Sydsvenska Dagbladet 2007-04-24.