Australien/USA 2000. Regi: David Twohy. Manus: Ken Wheat, David Wheat, David Twohy. Foto: David Eggby. Musik: Graeme Revell. I rollerna: Radha Mitchell, Vin Diesel, Cole Hauser, Keith David.
Filmstaden och Biopalatset i Malmö, Sandrew i Lund.
Ännu en av oräkneliga Alien-avläggare om människan som både rovdjur och jägare. Spelplatsen är denna gång en monsteröversållad ökenplanet, där tre solar lyser dygnet runt i 22 år för att sedan samtidigt förmörkas. Endast då kan de underjordiska skräckvarelserna ta planeten i sin makt. Gissa när rymdfarkosten med jordinvånarna kraschlandar på planeten?
Just det, och de prickar till och med rätt dag.
Problem 1: Hur har evolutionen på en planet med en 22-årig dygnsrytm lyckats att enbart frambringa underjordiska, ljuskänsliga varelser? Särskilt märkligt med tanke på att solenergi här om någonstans borde vara basen i ekosystemet.
Problem 2: Vad lever egentligen varelserna på när de inte käkar människor? Uppenbarligen finns det ingen växtlighet och således inga växtätare.
Problem 3: Hur sjutton kan en planet utan växter ha en syrerik atmosfär?
Och så vidare.
Det samfällda svaret är förmodligen att Pitch Black är en allt annat än innovativ actionthriller på jakt efter en intressant spelplats som ger sken av originalitet. Den skulle lika gärna kunnat vara en västern- eller snutfilm. Därför har science fiction-älskaren inget att hämta.
Som actionthriller fungerar den emellertid hyfsat, med högt tempo, rapp om än ibland förvirrande klippning, snyggt filmfoto i svart-gult à la Lars von Trier, utmärkta skådespelare och några överraskande omkastningar i händelseutvecklingen.
Med andra ord en Deep Blue Sea i rymden. Underhållande och fingerfärdig popcornfilm med obefintliga intellektuella ambitioner. Kul för stunden om man bortser från den enorma ansamlingen av idiotiska premisser.
© Michael Tapper, 2000. Sydsvenska Dagbladet 2000-05-12.