När solen står som högst

vertical_ray_of_the_sun_ver1Frankrike/Tyskland/Vietnam 2000. À la verticale de l’été. Regi, manus: Tran Ahn Hung. Foto: Mark Lee. Musik: Ton That Tiet. 1 rollerna: Tran Nu Yen Khe, Nguyen Nhu Quynh, Le Khanh, Ngo Guam; Hai.

Spegeln i Malmö

Kärlekslivets vardag och komplikationer för tre systrar i Hanoi är ämnet för Tran Alm Hungs (Cyclo, Doften av grön papaya) nya film. Det är inte de stora ges­ternas drama; spänningarna ligger i bildernas komposi­tion, skådespelarnas mimik och det outtalade som ligger mellan replikraderna. Tempot är neddraget, atmosfären kon­templativ. Musiken – en bland­ning av rock (Lou Reed bland annat) och klassiskt färgad ori­ginalkomposition för orkester – bryter in och kommenterar.

Här finns äkta men också sökt skönhet. Skådespelarna pose­rar ibland lite väl dekorativt i rumsinteriörerna och land­skapsskildringen luktar turistbroschyr. Det taktfulla rollspe­let som fasad framför självbe­drägerierna och hemligheter­na i kombination med de sub­tila undertonerna och antyd­ningarna i replikerna påmin­ner om Eric Rohmer. Och lik­som inför dennes filmer pend­lar min filmupplevelse mellan njutning och uttråkning.

Rollgestalternas psykologis­ka motivation och drivkrafter förblir grumliga och undflyen­de. Det är nästan som om de är något av en gåta även för sig själva. Misstanken föds natur­ligtvis att Tran Ahn Hung skänker oss kejsarens nya kläder: förtrollande enbart för de som tror att här finns något att beskåda.

Men förbehållet min obild­ning i vietnamesiska, sociala koder så uppfattade jag filmen som en studie i och kanske till och med en lågmäld komedi över just dessa. Det lunkande tempot och det oftast ljumma känsloregistret gör emellertid att det vilar lite av gråtristess över filmen som spiller över i biosalongen.

© Michael Tapper, 2000. Sydsvenska Dagbladet 2000-11-17.