Blow-Up

Bluray/dvd (import)

I den första av tre engelskspråkiga filmer för MGM utmanar Michelangelo Antonionis Blow-Up (1966) film- och fotograferingskonstens anspråk på att fånga verkligheten. Centrala begrepp som ”realism” och ”dokumentär” ställs mot den mänskliga förmågan att lägga världen till rätta, skapa samband och berättelser som kanske är illusoriska.

Swinging London-fotografen Thomas (David Hemmings) följer i spåren av Jeff (James Stewart) i Alfred Hitchcocks Fönstret mot gården (Rear Window, 1954). Han betraktar världen genom sin kamera, både som samhällskritisk fotoreporter bland stadens utslagna och som modefotograf i en förkonstlad värld av modeller och kulisser. Likt Antonionis film, regisserar och redigerar han sin verklighet, vilket understryks av att scenografen Assheton Gorton lät måla gatorna, husen och till och med gräset i filmens exteriörer.

Det är i en av dessa skenbart realistiska men omsorgsfullt designade miljöer – Maryon Park, spöklikt upplyst i nattscenerna av en neonskylt monterad för filmen på ett närbeläget hus – som Thomas fotograferar ett till synes oskyldigt kärleksmöte mellan en man och en kvinna. När han framkallat sina bilder tror han sig ha avslöjat en mordgåta med deckargenrens alla klassiska ingredienser: kärlek, otro, svartsjuka, hämnd.

För att bekräfta sina farhågor gör han delförstoringar, sedan delförstoringar av delförstoringarna. Till slut blir formen av ett lik till en abstraktion, mordgåtan till en hägring. Världen löses upp, glider undan, som i konstnärsgrannen Bills (John Castle) tavlor. De målades av Ian Stephenson, som beskrev sina verk som ”pictures of nothing which are about everything”. Ett omdöme passande också för Antonionis filmer.

Blow-Up blev regissörens största publiksuccé, flerfaldigt prisbelönt och ett kulturfenomen. Citerad i Francis Ford Coppolas AVLYSSNINGEN (The Conversation, 1974) och den svenska filmatiseringen av Män som hatar kvinnor. Parodierad i Mel Brooks Det våras för galningarna (High Anxiety, 1977). För att nu bara nämna tre exempel.

© Michael Tapper, 2017. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2017-07-07.