2001 – ett revolutionerande rymdäventyr

deep blue 1I december 1981 rapporterade tidning­arna om det första mordet utfört av en maskin. En reparatör på ett japanskt före­tag hade råkat gå i vägen för en datorstyrd industrirobot, vars arm knuffade in honom under ett stort roterande kugghjul. Den 12 maj 1997 besegrades schackmäs­taren Garri Kasparov av IBM:s schack­dator Deep Blue. Innan sitt första möte 1996 med Deep Blue sade Kasparov att hans insats ”i någon mån är ett försvar för hela mänskligheten”. Förlusten året därpå be­traktades därför med bestörtning av såväl honom själv som många kommentatorer.

Datorutopierna från 1950- och 1960-ta­len har i dag förbytts till dystopier. Vem minns inte Y2K, en profetia av närmast apokalyptiska proportioner om ett globalt datorhaveri klockan tolv på nyårsnatten till det nya millenniet? I vardagligt tal skylls allehanda fel på datorerna. Det är ”fel i datan” av ofta outgrundlig anledning.

deep blue 4Modern folklore, illustrerad bland an­nat i filmen Nätet (The Net, 1995), berät­tar om ett Storebrorskontrollerat Inter­net som kartlägger och manipulerar oss alla. Vi anar till och med ett självständigt maskinmedvetande och hyser farhågor om onda intentioner. Den japanske repa­ratören råkade inte ut för en olycka en­ligt tidningsartiklarna; han blev mördad. Kasparov besegrades inte av några skickliga programmerare, utan av en ny, överväldigande och fruktansvärd intelligens som utmanar hela mänskligheten.

Orsaken till denna omställning i före­ställningsvärlden kan till stor del skyllas på skildringen av HAL, datorn i science fiction-romanen och filmen År 2001 – ett rymdäventyr (2001: A Space Odyssey, båda 1968) som blir sinnessjuk och dö­dar nästan hela besättningen på rymd­skeppet Discovery 1. HAL 9000 (Heuris­tiskALgoritmisk dator) är en artificiell intelligens med storhetsvansinne och med en fatal missuppfattning av sina funktio­ner såsom ofelbara. Filmens sinnebild av den onda stordatorn etablerades därefter snabbt som en film- och romankliché, bland annat i Colossus: The Forbin Project (1970), Datademonen (The Demon Seed, 1977) och WarGames (1983). Men Arthur C. Clarkes roman och Stanley Kubricks filmatisering blev dessutom en inspira­tionskälla för många verksamma och bli­vande forskare inom datorforskningen.

2001-6När kommer då HAL? Är han redan här? I samband med HAL:s fiktiva födelsedag 1997 utgavs antologin HAL’s Legacy: 2001’s Computer as Dream and Reality. Här samlas flera av USA:s ledande namn inom datorutveckling och kognitionsforskning för att ge ett perspektiv på forskningen utifrån År 2001:s teknologis­ka visioner med rötter i 1960-talet. Inte oväntat konstaterar de att romanen och i filmens framtidsvision idag framstår både som alltför förhoppningsfull och samtidigt anakronistisk. Själva forskningsområdet artificiell intelligens formulerades så sent som 1956, i endast sju år innan Clarke och Kubrick började skriva filmmanus och nio år innan filminspelningen startade.

Smittade av optirnismen hos filmens konsulter från IBM och NASA förlade Clarke födelseåret för den mänskliga superdatom HAL till den 12 januari 1997, men och under filminspelningen flyttade Kubrick fram det till 1992. Antologins för­fattare är däremot eniga om att HAL först är tänkbar i en avlägsen framtid, om ens alls. Problemet med en så avancerad ar­tificiell intelligens ligger i den komplexi­tet som krävs enbart för att bearbeta per­ceptionsintryck som att se, höra, känna.

För än mer komplicerade processer, som planering och samverkan med männi­skor, krävs dessutom egenskaper som so­cial, kulturell och emotionell intelligens. När HAL ljuger och bedrar sina mänskliga medarbetare måste han ha grundläg­gande livserfarenhet och ingående 2001-8metakunskap (kunskap om vad kunskap är) för att kunna konstruera bra lögner och intriger som manipulativa redskap till sina mänskliga offer. Att en da­tor av egenintresse – och i År 2001 till och med av dödsskräck för att bli urkopplad – självständigt skulle kunna agera så be­döms som otroligt av skribenterna.

Optimismen på 1960-talet grundades på att man tidigt kunde konstruera dato­rer och mjukvara för avancerat schack­spel. Med sin inriktning på ett komplice­rat strategiskt tänkande och sina astro­nomiskt många tänkbara uppställningar under spelets gång, symboliserar schack mer än något annat spel begreppet in­telligens. Och som synes i fallet med Deep Blue kan en analyskapacitet på 200 miljoner spelpositioner per sekund och 600 000 förprogrammerade referenspar­tier matcha en mänsklig motståndare på elitnivå. Men det är också det enda Deep Blue med fördel kan användas till.

Specialiserade datorer kan alltså göras avancerade, men avancerade mångsidiga datorer är betydligt svårare. Verkligt in­telligenta datorer, i betydelsen mänskliga med förmåga till kreativitet och innova­tion, förblir förmodligen ett tankeexperi­ment. En möjlighet är att använda orga­niskt material, det vill säga odlade neurologiska strukturer med vår egen hjärna som förebild. Kubrick arbetade under många år med science fiction-författaren Brian Aldiss på ett projekt med arbets­namnet A.I. (=Artificial Intelligence). Som bekant dog Kubrick strax efter färdig­ställandet av Eyes Wide Shut (1990), men hans gode vän Steven Spielberg har tagit över projektet. Den färdiga filmen beräk­nas ha premiär under 2001.

deep blue 5De mest handfasta visionärerna i HAL’s Legacy är ointresserade av den utopiska tanken på den omnipotenta stordatorn och driver gärna med den tanken. Donald A. Nor­man, styrelseledamot i Apple och profes­sor emeritus vid University of California i San Diego, påminner till exempel om hur det gick för den militära stordatorn Sage – förebilden till År 2001:s HAL ­vars uppgift var att övervaka USA:s radarstationer för att analysera inkom­mande data. Den slog larm i övertygelsen om att en missilattack pågick varje gång den uppfattade ett stort föremål över luft­rummet. Detta föremål var månen.

Den teknologiska våtdrömmen om det ofel­bara helautomatiserade datorsystemet uppfattar Norman som absurd. Men om nu HAL trots allt konstrueras och skickas upp i rymden, varför då skicka med någon besättning överhuvudtaget? Och dessut­om, som i filmen År 2001, fyra astronau­ter varav två som i stället för persondato­rer går runt och skriver med penna och papper utan att samköra sina data för att undvika felavläsningar. Teknologer med ovannämnda dröm hade ju redan på 1960-talet ett stående skämt om vad som krävs för att bistå ett helautomatiskt da­torsystem: en människa och en hund. Hundens uppgift är att hindra männi­skan, från att röra kontrollfunktionerna. Människans uppgift är att mata hunden.

© Michael Tapper, 2000. Sydsvenska Dagbladet 2000-12-31.

Science fiction som banade ny väg

two_thousand_and_one_a_space_odysseyInspelningen av År 2001 startade den 16 augusti 1965 i produktionsbolaget MGM:s brittiska ateljéer utanför London under arbetsnamnet Journey Beyond the Stars. Man filmade parallellt under tre års tid i nio inspelningsateljéer kring London. Totalkostnaden blev över tio miljoner dol­lar, en enorm filmbudget i dåtidens pen­ningvärde. Vid urpremiären i april 1968 släpptes också Clarkes romanversion.

Filmen revolutionerade inte bara scien­ce fiction-filmen genom att undvika tidi­gare klichéer om galna vetenskapsmän och rymdmonster. Genom de täta konsul­tationerna med NASA:s rymdtekniker och IBM:s produktutvecklare inom dator­teknik förnyades också designen av rymdfarkoster och astronautdräkter samt skildringen av rymdfärdernas vardag med arbetsrutiner och datoranvändning.

Revolutionen inom specialeffektstek­nik och modellbygge som följde av filmen ledde till att Londons inspelningsateljéer blev arbetsplatsen för efterföljande science fiction-filmer som Stjärnornas krig (1977) och Superman (1978). Uppfinnaren Douglas Trumbull, som utformade astronauten David Bowmans färd in i ett annat universum, arbetade senare med special­effekter och modellbyggen till bland annat Närkontakt av tredje graden (Clo­se Encounters of the Third Kind, 1977), Star Trek (1979) och Blade Runner (1982).

Ingen av huvudrollsinnehavarna i År 2001 – ett rymdäventyr blev stjärnor.

© Michael Tapper, 2000. Sydsvenska Dagbladet 2000-12-31.

Några årtal ur framtiden

death race 20001984: Årtalet som blev romantitel på den dystopiska framtidsvisionen konstruerade George Orwell genom att vända på slutsiffrorna för året då romanen skrevs, 1948. År 1955 kom den första filmatiseringen, och ytterligare en gjordes, naturligtvis, 1984.

2000: Ett länge magiskt årtal under 1900-talet. Flera science fiction-romaner och filmer är förlagda till år 2000. Mest känd bland filmerna är Fritz Langs Metropolis (1927). Mindre kända är Death Race 2000 (1975), Holocaust 2000 (1978) och Cherry 2000 (1988).

2001: Förutom Kubricks och Clarkes framtidsvision förlades även rymdvästernfilmen Outland (1981), med arbetsnamnet High Noon 2001, hit.

2010: Året blev titeln på Clarkes uppföljarroman till År 2001 om en expedition till Jupitermånen Europa under Heywood Floyd och en mentalhygieniskt sanerad HAL-dator.

2019: I Blade Runners (1982) framtida Los Angeles, märkt av växthuseffekten och ekologiskt samman­brott, härskar storföretagen. En grupp androider (ar­tificiella människor) förklarar krig mot sina skapare.

robocop2020: Framtidens Dallas förvandlad till nyliberal utopi i RoboCop (1987). Till och med traditionellt demokra­tiskt kontrollerade funktioner som poliskåren är pri­vatiserad. Allt, inklusive människoliv, har en prislapp.

2029: Maskinerna tar över efter ett kärnvapenkrig i Terminator (1984; med uppföljare 1991).

2036: Året då science fiction-författaren H.G. Wells teknokratiska utopivision blir verklighet i den pompösa, brittiska fil­men Tider skola komma (Things to Come, 1936).

2061: Titeln på Arthur C. Clarkes tredje rymdresa i romanform.

3001: Titeln på Clarkes teknokratiska framtidsvision med intressant källförteckning, där alla nymodighe­terna förklaras och motiveras.

terminator 12000 000 000: Året då de sista människorna sam­manfattar vår historia i Old Stapledons hisnande episka science fiction-roman De sista och de första människorna (Last and First Men, 1930).

© Michael Tapper, 2000. Sydsvenska Dagbladet 2000-12-31.

Litteratur:
John Baxter Kubrick, Carroll & Graf 1997.
Piers Bizony 2001: Filming the Future, Aurum Press 1995; HAL’s Legacy: 2001’s Computer as Dream and Reality, The MIT Press 1997.
Michel Ciment: Kubrick, William, Collins 1983.
two_thousand_and_one_a_space_odyssey_ver5Arthur C. Clarke: The Lost Worlds of 2001, New American Library 1972.
Mario Falsetti: Stanley Kubrick: A Narrative and Stylistic Analysis, Praeger 1994.
David Hughes: The Complete Kubrick, Virgin 2000.
Kubrick, Donald I Fine Books 1997.
Neil McAleer: Odyssey: The Authorized Biography of Arthur C. Clarke Victor Gollancz 1992.
Alexander Walker Stanley Kubrick, Director: A Visual Analysis, .W W Norton & Co 1999.